tankar efter kvällen...

jag ser sitt ansikte framför mig,
ditt underbara leende i solen
vad får jag för det
inget

jag vet mer än du tror, jag vill mer än dig
bara dissa mig, gör det du är inte den ända.

är det så känslorna bara ska rinna ut ....

TACK!

snaknar tiden förr, undra om den kommer att bli densamma igen
jag och du kunde alltid umgås
jag hade en vän
och nu..
jag är ensam

känner mig som en fjortis som sitter och nedvarderar mitt liv
men nu orkar jag inte hålla tyst längre
ingen undrar hur det är med mig
det är alltid jag som måste berätta hur jag mår, alltid jag som finns där för andra
vart finns ni för mig....

FAN - jag orkar inte mer..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0