.

.. som jag ska försöka göra till det bästa. Tittar ut, träden står där utan blad och gräset grönt i väntan på det vita täcket som ska förgylla några månader framöver här. Men just nu känns det som en evighet bort även om det har varit här och vänt en sväng. En riktigt trist dag är det idag då du kommer lämna oss, hoppas att du förgyller dagen med solsken och visar din bästa sida hos de andra. Du är en som skapat många minnen hos mig och andra i min omgivning, kan inte påverka ett beslut, det är jobbigt att du ska få vandra vidare men tror att det kommer bli bra. Önskar att ett liv vore för evigt liksom ett minne, vi älskar dig! Den trista och gråa dagen ska kännas som bra, ska få något gjort idag. Bira får följa med till ridhuset ikväll och bli logerad efter gårdagens dressyrpass. Tror min häst hade en del smeknamn igår under passet som var från de ena och det andra, men det avslutades bra och jag kunde sitta upp igen efter min fina avåkning. Ändå så tror jag att vi har potential att lyckas, även om han kommit på ett nytt sätt att försöka krypa ur skinnet med sina snygga känguruhopp. Nej, ändå gillar jag min underbara häst. Nu blir de in och köra lite lastbil med släp, känns som lite spännande. Borde ta tag och läsa lite lastvikter och funktioner på lastbilen, för snart blir det uppkörning... nervös! Ha en bra dag alla!

Finns en del som kommit och gått i mitt huvud under de närmaste dagarna och en tanke är "vad är en vän egentligen". Är det någon skillnad att visa att man är vänner på facebook eller är det att man umgås som vänner i verkligheten tillsammans eller är det både och. Jag menar att jag har överlag ändå träffat mina facebook-vänner vid enstaka tillfälle, vissa kanske inte alls eller vissa fler gånger. Kan man kalla de för vänner eller vad kallar man de som vill vara ens Facebookvän. Kanske är så att man har accepterat de godkännande av att se ens profil, borde de då heta "vänner" skulle isåfall typ heta något annat som "aktiverade till att se min profil" typ. En vän kan ju alltid kategoriseras som för mig ex. hästvänner, arbetsvänner, festvänner, shoppingvänner. Precis som på msn, där man kategoriserade sina addade personer. Men inom facebook är alla kategoriserade under ordet vänner. Blir bara så irriterad på att jag kanske inte just är vän med alla mina facebookvänner, jag kanske känner, vet vem de är men enligt mig umgås man med sina vänner och de gör jag med en bråkdel. Är det kanske så att jag ska "tabort" och rensa bland mina facebook vänner för att enbart ha kvar de som jag umgås med, eller ska man ta ordet facebookvän med en nypa salt och låta de man acceptera att vara kvar att se ens profil. Eller helt enkelt, var finns där ett forum som är öppet för offentligheten där man både kan visa vad man gör, beskriva vad man gör och framför allt lägga ut de bilder man vill ska visas - jo här på bloggen. Måste bara tillägga att jag kanske inte själv alltid är nöjd med blogg.se via mobilen, men den kommer vara mitt forum nu ett tag framöver för jag anser att vill man läsa vad jag gör och vill man ha så bra koll på mitt liv då är det så att jag finns på min telefon, jag finns i verkligheten jag behöver inte vara som jag är nu för många, dock bor en del av mina vänner 130mil bort från mig då internet är en utmärkt uppfinning. Men jag lovar TELEFONEN är med en underbar uppfinning! Nu ger jag upp, de jag vill ha sagt, vad är en vän.. facebook vän och vad vill man ha sagt med att skriva om sitt liv offentligt!?

Dagens fråga är om jag var rastlös för att jag är arbetslös? Svar nej, imorgon är det första dagen jag inte har något planerat förutom lilla Bira bus som ska få sig en träning i ridhuset, känns så bra att hittat en tränare som verkligen kan se vad både hästen och jag gör för misstag. Försöker inte vara på mig själv att samtidigt rida och kunna träna sig själv det går bara inte, det har jag insett därför har jag tagit mig hjälp. De jag får höra är rid framåt mot handen och träng han inåt, vilket fungerar jättebra så ska ta mig en funderare på om jag ska sätta skygglappar på mig själv ett tag så allt kanske blir frid och fröjd. Men efter dagens träning kommer jag iaf att få öva på att rida med andra i ridhuset för min egenskull, man kan inte hela tiden tro att jag ska behöva stanna för att lämna plats, lite ego får man vara och verkligen visa att man kan ta plats. Bjuder på en bild från tävlingen i september. Men måste bara säga att tips är bra att få även om man ibland är skeptisk så bör man ju prova sig fram..

Idag är en dag som förändrade mitt liv, jag kommer aldrig bli som förut, jag kommer alltid vara skeptisk till nya människor. Du som gjorde detta mot mig kommer jag aldrig få veta vem du var. Det sjuka i de hela var att jag var en oskyldig person, du ville bara åt de förbaskade pengarna men jag var som ett hinder, medhjälpare emellan dig och de pengarna som du ville ha. Jag är så förbannad, mitt liv är som borta. Jag började sakta tro på mig själv, kämpa åt mig själv att gå rätt väg, jag klarade av och har klarat av efteråt med mycket ork och motovation främst från familjen men även från enstaka vänner att gå igenom detta. Utan er vet jag inte var jag stått idag, jag vill bara säga att jag är så tacksam att jag kommit hit jag kommit efter det som hände mig den 5 nov 2008 kl 20:04. En sak som verkligen förändrade mitt liv idag den 5 nov 2012 var att jag fick prova köra lastbil för första gången i mitt liv, riktigt roligt! Kankse ändå blir en truckdriver av mig av något slag, min dröm är inte långt bort som det ser ut just nu! Små ljusa framsteg så kommer jag dit jag vill. Har lovat mig själv att se de som en motivation att även jag kan! Bira är då sig trevlig, fick några varv i ridhuset i skritt och lite trav. Bara att börja lära mig rida på hackamore så hoppas jag vi är tillbaka igen, ibland vill jag bara önska att jag hade tagit hem dig i sommar till Skåne, men så vart de inte, här och nu är vi och utefter det jobbar vi på! Några mål har vi lyckats imorgon hoppas jag på ridlektion första på väldigt länge. Längtar redan som ett litet barn. Kvällen ska spenderas med att limma fast min tandställning så jag vågar mig på att tugga tugummi igen, därefter träffa Lotta, det kan behövas efter lite splitring i huvuet.. sen avslutas kvällen med lite ridlektioner och sässongsavslutning av Ensam mamma söker. Trevlig kväll! kRAM

Då behöver man inte kolla på Xfactor längre, nu åkte Oscar Zia ut... inte alls roligt.

Blev en premiär åktur för Bira i den nya transporten idag, riktigt härligt var det att kunna ta sin egen transport och bara köra iväg, men både jag och Bira måste tacka Hanna och Malin för att vi fått låna era transporter. Nu ska vi på spa behandling på veterinärstationen med hjälp av Stina, kan inte allt mer än hoppas resultatet blir bra! Trevlig dag! Kram uppdatering.. Bira skötte sig hur bra som helst, lite tråkigt emellanåt tyckte han och ville vakna till för att se vad som hände men slocknade ganska snabbt igen efter lite hjälp från vetrinären. Nu står han snällt och väntar på mig att jag ska släppa ut han så han får mysa ute lite. Men måste bara säga att så nöjd över min häst som bara kliver på transporten utan några bekymmer.

En bild säger tusen ord men fy fan säger jag bara, de värsta jag vet är otrohet, var ligger människans värde i att vara otrogen. Hur ful kan man bli på en bild, ibland känns det som att man ska ge upp och bara njuta av sin egen tid och hoppas den andra hälften aldrig dyker upp, men ändå så vill man ändå ge sig in i det där med att vara tillsammans. En av mina tusen ord som beskrivs på en bild är utsidan och framför allt hur man påverkas i just den situation man befinner sig i nu och då. Ett minne som alltid kommer att sitta kvar efter man har sett det på en bild. Att försöka förklara bilden vore patetiskt men att vara otrogen vore mindre smart, sanningen kommer alltid fram förr eller senare. Det sjuka är att snart känner alla alla och Sverige är för litet för att gömma sig, jag trodde man kunde slinka in bakom något för att inte bli upptäckt men så fungerar det inte. Det är bara som en gåta, typ kurragömma för snart står du där igen öga mot öga mot mig och vågar inte berätta sanningen som jag själv fått höra från gemensamma vänner och kopplar ihop med en bild jag sett. Otroheten gör så mitt steg blir ännu större till att göra något vettigt av situationen, det är så irriterade att behöva säga nej för att man ska må efter som att man inte vet var det kommer någon bild, och om man vill leva med en hälft som är otrogen. En otrohet är som ett svek oavsett om de är en spännande bekräftelse så är det ett fruktansvärt svek mot en person och det måste den förstå, ibland önskar man att otrohet inte fanns. Spinner vidare på min ide men ibland önskar jag att fotografier skulle kunna prata och tala om vad som gör att man tar just den bilden och lägger ut den offentligt för att visa att man är en stor fet idiot! Som sagt otrohet är för mig en form av bekräftelse som skadar mer än hjälper. En långsiktigt förmåga hoppas jag verkligen inte att bilden är sann, jag vill inte tro det.

Måste bara skriva och berätta att gårdagen blev hur bra som helst, även om jag inte är riktigt 100% frisk då förkylningen även tagit sig till mig. Efter några timmars sovande så tog jag mig till stallet och skulle mocka och borsta på Bira. Men planen förändrades då boxen var mockad och jag bestämde mig att följa med Hanna och Bazra ut på en liten skrittrunda. Kan inte beskriva hur mycket jag uppskattar tålamodet att från de att hjälpa mig tillbaka, men tillbaka ska vi. Provade ett nytt bett, eller ett hackamore och Bira verkade gilla det då han var helt underbar att rida medans jag satt som en spänd fjäder och väntade på ett raseri utbrott, men icke sa nicke. Som sagt jag bara ler och vill rida mer. Ska leva länge på denna känslan för nu har kroppen tagit stryk och jag känner mig inte alls kry. Sista dagen på jobbet med, så imorgon är jag "mellan två jobb".. men skriver lite mer om de senare. Jag älskar min BACCHUS BIRA! <3

Idag känns det som en dag då man bara vill försvinna och hoppas att man drömmer, bilen fick sig en förklaring igår av bror (DD's däck.eu) då jag nu söker en diff åt min kära bil. A6, Quattro 1997-2005, kanske någon som har en liggandes. Sen fick jag med en lite översikt om mig själv att jag börjar bli mycket bättre i kroppen, på måndag hoppas jag att jag får ta bort hjälp tejpen på ryggen som ska hålla ihop mig då jag inte varit allt för stabil i min muskelatur. Härligt att bara kunna få sova hela nätter och sen måste jag bara säga att jag känner mig så mycket stärkare som person, jag hör och häpnad vågar säga nej utan att jag tror att någon ska bli arg på mig, samtalen varje vecka hela året har varit så bra, mitt liv och jag går vidare. Tills lilla Bira bus fick sig en spa behandling här nu denna månaden, vad gör man inte för sin käraste häst. Fått lite tips och ideer om vad vi ska fortsätta med, tills dess ska vi prova hack och kommer bli massa med promenader. Sammanfattnignsvis. Bilen borde skrotas, jag själv borde pensioneras och Bira borde bli sällskapshäst, vilket liv... Nu tar jag och öppnar en "grå dag"- paketet jag fick från Camilla i födelsedagspresent och lagar mig någon god kvällsmat!